Undrar vad Sherlock Holmes hade sett om han riktat sin metod av observation, deduktion och logiskt resonerande mot språket. Bakom dess oskyldiga yta döljer sig en hel del skumraskaffärer.
Råkade bli varse en alternativ antonym till det engelska ordet innocent. Det är nocent, självklart nu när jag vet, men det ordet hade av någon anledning gått mig helt förbi. Ordet guilty är vad jag förfogade över. Vad kan deduceras från det?
Bland de första engelska orden jag minns att jag lärde mig, tror i 1:a klass, var exhaust fumes. Minns att jag älskade att säga det. Då var bilar frihetssymboler. Nu får bilar mig att tänka på om det är möjligt att undgå mänsklighetens thanatos, den freudianska dödsdriften.
Sherlock hade förstås noterat att svenskars engelskkunskaper avslöjar en ideologi. Hushållsrelaterade ord är mindre kända tex, vilket visar på den ideologiska nedvärderingen av hushållsarbete (läs kvinnogöra). Ord som collander, ladle, spatula och cutlery tror jag relativt få faktiskt kan.
Visa ord fastnar inte. Ordet för vallgrav har jag lärt och glömt om och om igen. Läser för lite medeltidsliteratur. Det är moat. Fick googla det igen.
Engelska är det ordrikaste språket. Numera också, i vår del av världen, det coolaste, mest prestigefulla. Anglocismerna spär följdaktligen ut svenskan mer och mer för varje dag. Mina barns språk liknar mer någon sorts pidgin.
I tidigare epoker var det tyska och franska som var coolast. Numera anses tyska i likhet med danska estetiskt fult av de flesta. Danskan hånas tom. Det var sannolikt inte fallet när dessa språk hade prestige och ansågs coola (eller nüchtern, som man kanske sa då). En uppenbar sammanblandning av kulturmakt och estetiska aspekter. Danska är för övrigt ett av mina favoritspråk. Tror det beror på att jag fick det utan ansträngning som barn via det begränsade utbudet av TV-kanaler. Fanns bara tre kanaler och en var dansk så där lärde man sig.
Apropå Sherlock frågade min dotter Siri mig vid ett tillfälle om han var en verklig person. Jag blev mycket förvånad att hon hade trott det, men hon sa att Einstein är ju en riktig person, vilket jag känner är ett gott argument. Visar sig att karaktären Sherlock Holmes är baserad på en verklig person, Joseph Bell, som Conan Doyle hade arbetat med, så där fick jag.
Frågan är om Cumberbatch är en verklig person