En port­manteau eller ett teleskop­ord är ett ord som blandar ljudet av och inne­börden i två andra ord. Exempel­vis det från engels­kan in­lånade brunch som blan­dar break­fast och lunch eller sveng­elska.

En port­montau är en sorts tu­delad res­väska.

En under­typ som (tror jag) dykt upp på senare år är par­namn ex. Brang­elina av Brad Pitt och Angelina Jolie.

Jag vet inte om det är en inno­vation (det är ganska vanligt att det sker av miss­tag) men jag har lagt mig till med ett antal port­manteauer av uttryck, tillika tauto­logiska samman­slagningar:

Det spelar ingen betydelse

Det är hög dags

Inte den lösaste skruven i lådan (hittade jag på nu. Den byter innebörd så kanske tveksam).

Ur­sprung­ligen var av­sikten att vara rolig men nu har de ersatt de korrekta ut­trycken.

Min favorit­komiker Steve Martin är källan till ett engelskt exempel på uttrycks­port­monteau: ”Does the pope shit in the woods?”.

Hans andra exempel på djupa filosofiska frågor: ”Is it ok to yell movie in a crowded fire house?”

Känner att här finns en ännu relativt oexploa­terad ådra i språk­urberget. S.k. mixed metaphores, blandade metaforer är ett annat exempel.

Ordspråk borde vara en bra startpunkt.

”Gå inte över ån efter egen grop” får en ny och ännu mer tragisk inne­börd: Om du ska ställa till det för dig, ”falla i egen grop” så gör det åt­min­stone med så liten an­strängning som möjligt ”inte över ån efter vatten”.